Jag är helt slut, gårdagen spenderades i kyrkan som ledare på barnläger så detta ledde så klart till lite sömn och ont i huvet. Det vi fokuserade på var att berätta för barnen hur de ska vara bra kompisar och vad de kan göra för att se varandra. Det var intresseant att se hur de tänker kring faktumet hur man är en bra vän. 
Senere på kvällen bad jag tillsammans med några flickor och dom fick säga något de ville vi skulle be för tillsammans, två av tjejerna ville att vi skulle be för den enas cancersjuka morfar och den andras cancersjuka farfar. De var bara 8 år och det känndes jobbigt att de redan behöver dras med oron över deras sjuka far/morföräldrar. En annan tjej blev mobbad av en kille i sin klass och ville även att vi skulle be för det, det känndes värkligen inte okej och jag önskade att jag kunde ta den pojken i örat och få honom sluta. Vi hade en fin stund tillsammans och det känndes som att även de tyckte så.

Ikväll ska jag hem till Niklas, en kompis, på spelkväll. Det blir mysigt även om jag är så trött. Jag ska sova hos min vän Maria som bor i närheten av honom. 

Är man älskad, 
ser man mer
än bara sig själv.

Dikten får avsluta dagens inlägg, ha en fortsatt bra kväll.